Krönika över Soldathemsrörelsens historia, lanserad i Riksdagshuset

Vad kan soldathemmen, som tillflyktsort i hemlik miljö invid kasernerna betytt för den folkliga acceptansen av ett från början så omdiskuterat personalförsörjningssystem som värnplikten? Och vilka idéer och förslag finns för att erhålla folkförankring av nutida och framtida personalförsörjningssystem?

Under Svenska Soldathemsförbundets lanseringstillfälle i Riksdagshuset den 1 oktober av den nyligt publicerade historiska krönikan, var dessa några av de frågeställningar som försvarspolitiker, forskare och andra inbjudna deltagare diskuterade.

I krönikan ”Soldathemsrörelsen i Sverige” får läsaren följa organisationens utveckling alltsedan starten 1876. Genom nedslag i historien beskriver författaren Rolf Granstrand soldathemmens historiska funktion i rollen som civil mötesplats och folkbildare för landets miljontals värnpliktiga. Även transformeringen; från indelningsverkets dagar till värnplikt – från stad till hed, belyses där soldathemmens betydelse för legitimeringen av ett från början kritiserat personalförsörjningssystem (plikten), ges en intressant förklaring.

Lars Ericson Wolke, professor vid Försvarshögskolan lyfte fram soldathemmens roll som kontrahent till de sociala missförhållanden som ofta rådde under denna tid vid förläggningsplatser runt om i landet. Att det just blev Soldathemsrörelsen som gav sig hän uppgiften att utgöra ett alternativ till stadens krogliv under slutet av 1800-talet, beror på att tidpunkten för missförhållanden bland soldater och sjömän sammanföll med den s.k. inre missionen, en socialt utåtriktad inriktning som präglade frikyrkorörelsen vid denna tid.

Veteranorganisationers- och frivilliga försvarsorganisationers arbete betyder mycket idag för bemötandet av soldaten, veteranen och dennes familj och synliggörandet av Försvarsmaktens verksamhet. Det behövs med andra ord, även idag bryggor mellan det civila och militära. Det ansåg såväl Allan Widman (Fp), ordförande i Försvarsutskottet som Åsa Lindestam (S), vice ordförande i Försvarsutskottet. Folkförankring handlar även om att begripliggöra försvarets roll för medborgarna av vår tid, vilket kan vara en utmaning för ett land som upplevt en obruten tid av fred i över 200 år, enligt Widman.

Ericson Wolke menade i detta sammanhang att Sveriges utmaningar ser helt annorlunda ut i förhållande till våra nordiska grannländer. I Finland kan man närma sig folkförankringsfrågan mot ljuset av vinterkriget och fortsättningskriget medan man i Danmark möter samma fråga utifrån veteranperspektivet, mot bakgrund av de senaste årens kostsamma insatser i Irak och Afghanistan. Här kan man dock på senare tid skönja ett ökat intresse av försvarsfrågor i vårt samhälle, tyvärr med anledning av den oroliga omvärld vi lever i idag, menade Lindestam.

Rolf Granstrand belyste Nathan Söderbloms ekumeniska insatser under 1920-talet, som innebar att soldathemsfrågan även blev en angelägenhet för Svenska kyrkan. Detta fick på flera håll genomslag genom ökat samarbete mellan regementspastorn och soldathemsföreståndaren. Lisa Mobrand, nuvarande regementspastor vid Livgardet och ordförande för Soldathemsföreningen vid Livgardet beskrev i detta sammanhang den respekt och erkänsla som Försvarsmakten visar för det arbete som präst och föreståndare utför idag. I detta sammanhang kan det tyvärr vara svårare att internt – inom Svenska kyrkans egen organisation, motivera närvaron av militär själavård, avslutade Lisa.

Svenska Soldathemsförbundets krönika går att beställa här!

Genom att köpa boken, bidrar du även till att ge ditt stöd till våra veteraner – överskottet vid försäljning av krönikan går oavkortat till vårt psykosociala stödarbete gentemot soldater, veteraner och deras anhöriga!