Anders Carlén aktuell med boken En varg bland lejon

Anders trivdes bra i internationell verksamhet och återvände ett antal år senare till ett liv i uniform, den här gången som medieobservatör i Kosovo.

”Inledningsvis var läget lugnt, men ungefär halvvägs in i missionen bröt kravallerna i Caglavica ut – ett våldsamt upplopp som i efterhand har beskrivits som ett medeltida slag, med flera skadade soldater och dödade kosovoalbaner och serber.”

Anders deltog inte själv i den avvärjande insatsen men beskriver känslan efteråt som overklig.

”Vägarna kantades av utbrända bilvrak och förstörda hus – och flera års fredsfrämjande insatser var raserade på mindre än ett dygn. När jag besökte kosovoalbansk radio och pratade om det som hänt påstod de att det inte stämde. Det var frustrerande.”

Anders började inse vad människor kan göra under hård press och hur snabbt ett civilsamhälle kan förändras. Något man blev än mer varse då han gjorde en rad intervjuer med veteraner i samband med boken Svenskar i strid (2012), som han skrivit tillsammans med Mattias Falk.

”Jag upplevde att jag fick tillgång till andra veteraners berättelser tack vare att jag hade egen erfarenhet, och trots att innehållet i berättelserna bitvis var hemskt, fyllde intervjuerna ett behov hos var och en att få berätta just sin historia.”

På frågan om vilka förmågor/insikter han förvärvat efter insatserna är Anders svar:

”Jag har nog blivit ganska pragmatisk och lite mer förutseende. Jag har lärt mig att lita på mina egna förmågor i större utsträckning, och jag upplever att jag klarar högre stressnivåer, till exempel når jag för tio år sedan volontärarbetade i Grekland med att ta emot flyktingar som flydde över Medelhavet. Jag fann mig själv att bli rationell trots att pulsen gick upp, och att jag i det läget också var kapabel i mitt beslutsfattande.”

Det är inte särskilt svårt att förstå att Anders insatser får ta plats i hans berättande, även om den bok han nu är aktuell med En varg bland lejon (2025) är fiktiv och har hämtat sin inspiration ifrån spänningsromaner från till exempel 1970- och 1980-talen. Han utforskar här de senaste tre decennierna och landar in i hur Sverige idag förvandlats till en global spelplan där andra länders intressekonflikter grasserar. Han öppnar också på locket till hur religiös extremism och gängvåld korsbefruktas, och en spektakulär fritagning ifrån Kumlaanstalten blir själva ansatsen. Det visar sig så småningom att det finns betydligt större motiv bakom, och huvdpersonen Esther Ndembe, utredare vid Särskilda avdelningen för krigsbrott, måste fatta flertalet beslut som frigör mer ondska och död.

Självklart märks författarens erfarenheter från sina insatser i boken. Den militära strukturen, beslutsordningen och förståelse för vad krig och pressade situationer gör med människors psyke samsas med insiktsfull kunskap om terrorism och kriminalpolitik. Boken utkommer strax innan Veterandagen – en dag som alltid får Anders Carlén att blicka tillbaka på sina insatser med respekt och tacksamhet över att ha kommit hem helskinnad.

”Jag tycker om att dagen rättmätigt uppmärksammas med en statsceremoni, men det bästa är möten med alla veteraner, såväl från de egna insatserna som andra. Det finns liksom en universell gemenskap oss veteraner emellan.”

Det var egentligen slumpen som gjorde att Anders blev intresserad av att söka utlandstjänst, och hans historia går hand i hand med många andra veteraners – insatsen har kommit att påverka livet långt mer än vad man tror, och genomsyrar såväl yrkesval som grundläggande värden, och kanske också en högre grad av tacksamhet över frihet och demokrati.